Fridas 2012..
Kommer i så kort format som jag kan pressa ihop det i, här:
Ända fram tills slutet/mitten nånting.. i April så såg min vardag ut som den gjort i ca 1-2 år.. Jag red storhästen Pimmi, lillponnyn Coccos och hade lilla goá Frodo (minishettis) vid min sida.
Dock känns det inte som 2012, inte som "riktiga 2012"... mycket konstig/underlig känsla som inte går att beskriva.. Känns typ som att det inte hör till nya 2012, det var gamla tider..
Pimmi och jag där på vårkanten.. <3
Sen började saker och ting förändras. Frodo skulle säljas, först var det på tal om att jag skulle få köpa honom.. det var till en början nja.. kanske.. sen blev det Nej. Samma dag, fast senare på eftermiddagen hade jag stuckit iväg till honom och ringde sedan mina föräldrar och bad dom att möta oss på en plats.. det tog ett tag innan dom kom men när dom kom var dom på bra humör och sa Nejmen hej lilla Frodo, vetdu, i Juni får du nya ägare. Och så var det altså ett ja.. Jag skulle ha honom på prov ett tag åså... men sen visades det sig att det var otroligt jobbigt att skaffa ett pass åt honom (ironi..) så det blev tillslut inget av det..
Frodo och jag.. <3
I slutet av Maj åkte jag till USA med farfar och hälsade på min kusin. Under tiden jag var borta kunde Frodo ha hunnit blivit såld men han var kvar samma dag som jag kom hem.. Jag åkte bort till honom och på kvällen innan jag åkte hem sa jag; Vi ses imorgon, lovar.
Nästa dag skulle vi cykla nån stans med skolan.. det regnade och det blev inte direkt roligare när jag fick ett sms att dom skulle hämtade honom samma dag. Jag var altså fast i skogen när alla ungar stod som barn på julafton å stirrade på en skogsmaskin i väntan på att få svar om när han skulle hämtas.. jag kollade mobilen hela tiden och var helt borta från "verkligheten".. Jag var helt beredd på att slänga mig på cykeln och cykla iväg till stallet..
Men svaret jag fick var att han redan var hämtad..
Där var nästan halva 2012 borta.. färdigt lixom..
Jag hade självklart Coccos, han fanns ju där hela tiden.. *tår ner för kinden..*
*samlar mig*
Nu började en ny tid för mig, det jag kallar för "nya 2012"..
Skolavslutningen i Juni. Den kvällen släppte det mesta. Jag hade köpt en underbar klänning i USA och kände mig för en gång skull fin. Jag växte inombords. När jag kom hem från skolavslutningen hade jag sååå mycket överskottsenergi! Jag hoppade runt och försökte få några fina bilder. Kunde inte sluta le. Och tillslut klarade jag inte av att vara "instängd" längre så jag drog av min klänningen och på med joggingskor, linne och shorts och dampade iväg ut i skogen.
Några dagar efter det var jag ju hem till Annie för första gången och provade rida Muppen! Fastnade där och har varit kvar där sen dess.. ;)
Jag & Muppis var på ett ridläger inne i Sunnansjö i Juli.
Visst är vi vackra? ;*
Jag & Coccos startade en hel del CR och P&J, debuterade på 70cm, felfritt! Känslan var på topp!
Vi åkte också iväg på våran första (och enda) lokala hoppis! Mest "för att". Och det var en riktigt bra erfarenhet!
Jag började 7an i Augusti, allt blev nytt och det blev lite pang på mycket dom första veckorna så där blev det inte så mycket ridning av Muppen. Men sen kom jag in i dom nya rutinerna ganska fort iaf och då var det inget som kunde hindra mig från att åka till Muppen! :))
Men som sagt, mörker och kyla.. det är inte min speciallitet.. Jag fryser otroligt lätt!
Så humöret sjönk lite när hösten kom och jag började tänka tillbaka på året..
I oktober blev jag & Coccos KM i hoppning i SuRS för andra året i rad och jag fick även se Pimmi igen, efter ungefär ett halvår.. Tuff dag då jag även fick migrän mitt i alltihopa. Men det var värt det!
Sen har hösten rullat på och vintern har sakta kommit. -20 grader och jag kommer som en michelingubbe till stallet.. ;)
Nu efter att ha ridit Muppen i ungefär ett halvår så har vi börjat lära känna varandra. Det jag skulle säga om honom om någon frågade hur han var så skulle jag direkt säga snäll. Men han är även en liten piggelur, men fortfarande snäll.
Sammanfattningen av 2012 är..
..att det har varit ett år med mycket förändringar, framgångar, lycka & tårar och jag har växt mentalt. Mina vänner säger att jag är stark. Jag har börjat tro på det jag med, i vissa stunder iaf.
Nu ska här försökas få till ett nytt år, som förhoppningsvis bjuder på roliga äventyr, framgångar och en massa bus!
Kommentarer
Trackback
